Fördom

21 Feb 2017

Jag älskar Saturday night live och deras konstiga och ofta överdrivna humor. De får mig att tokskratta rakt ut i tv-soffan. Jag kan även erkänna att lika kul som jag tycker att sketcherna är, lika uttråkad blir jag när det obligatoriska musikinslaget presenteras. Vi byter ofta kanal då. Typ i en slags protest mot att de roliga sketcherna måste ta en paus.

Jag har sett max två musikuppträdande totalt i SNL under alla dessa år. Det ena var Lady Gaga, som alltid är otroligt bra och det andra var Alabama Shakes.

Ett, för mig, helt okänt band. Ett typiskt jag-zappar-lite-på-måfå-till-andra-kanaler-musikinslag.

Men av någon anledning gjorde jag inte det. Varför vet jag inte, men jag är glad att något fångade min uppmärksamhet. Kan ha varit den funkiga gitarren, det kan ha varit leadsångerskans stora hår, det kan även ha varit hennes karaktäristiska image. Jag vet inte, men när hon började sjunga, så var det definitivt för rösten.

Snacka om pondus i både stil och röst! Musikstilen kan väl närmast beskrivas som en blandning av jazz/funk och gammal hederlig blues. Sån där musik jag tänker mig höra om jag spontant kliver in på någon liten musikklubb någonstans i New York eller varför inte Nashville. Ni som har varit där kan ju hojta till om jag är rätt ute!

 

Jag blir så glad när jag inser att sådan musik fortfarande skrivs och spelas in, och rätt uppenbart, också har fans som kräver dess tv-tid. I mellotider kan jag lätt bli lite uppgiven av all överproducerad musik vars enda syfte är att få röster, helst av köpkraftiga barnfamiljer där barnen tycker det är kul att trycka en massa hjärtan via appen. Och yes, jag bidrar jag med.

 

Men det är då det är väldigt befriande med riktig musikalitet och riktiga musiker som skruvar länge och väl på det rätta distsoundet eller slingan. Som i alla fall verkar ha kämpat sig fram på de där småklubbarna i utkanten av New York, spelat för en bit mat och förhoppningsvis något att skölja ned det med.

På något sätt tror att jag musikskapandet behöver en process, en längtan framåt, där hindren måste finnas med för att ge den rätta skärpan, soundet och attityden. Men även det där sorglösa i att bara spela ihop, jamma loss på skoj utan något direkt syfte mer än att ha kul.

 

När det gäller just Alabama Shakes, så har jag ärligt talat ingen aning om deras bakgrund, eventuella kämparglöd eller strävan mot det perfekta ljudet. Och inte heller har jag några intentioner att ta reda på det, nej, jag trivs i min fördomsfulla perfektion till idé kring just det bandet.

För det är just det jag gör, jag skapar min egen bild av hur bandets låtar har skapats, kring deras jamsessions mitt i natten och sena spelningar. Och jag har en känsla av att bilden och sagoskimret, i det här läget, slår verkligheten.

Ibland behöver fördomar inte vara så illa.

 

 

Dela
Twittra
Pinna
Please reload

 FÖLJ MIG: 
  • musicbyJennie
  • musicbyJennie
 SENASTE INLÄGG:

October 24, 2018

September 21, 2018

August 2, 2018

July 11, 2018

July 6, 2018

February 27, 2018

Please reload

 TAGGAR:
Please reload

2018 Music by Jennie

jpnojesproduktion@gmail.com

Botkyrka, Stockholm