Två genrer men bara en Halloween

3 Nov 2017

Halloween.

Denna importerade högtid som firas lite här och där i Sverige, utan kanske en tydlig röd tråd än så länge. I tisdags inföll den och vi fick besök av några gäng småttingar med masker och maskeradkläder. Den ena ungen läskigare än den andre. Efter påfyllnad av godis i sina pumpahinkar gick de glada i hågen därifrån. Av någon anledning fick jag lite brittisk musik i huvudet efteråt.

 

Iron Maiden.

Inget typiskt band för mig. Egentligen. Fast jag har faktiskt varit på en Iron Maidenkonsert.

Jag och 20 000 killar (i hårdrocks-T-shirts som var en smula för små för den begynnande kulmagen).

Gutturala bröl och allsång kryddat med pyro och Eddie-maskotar.

Men satan i gatan vilken entusiasm, från både band och publik. Den kollektiva glädjen, när de stora hitsen avlöste varandra hade inga gränser. Den var bra, den konserten.

 

Att Bruce Dickinson är en sjutusan till sångare är ju ingen överraskning. Det hör ju vem som helst.

Han är en av de mest säkra tenorerna ever. Tycker jag. Och han också skulle jag tro. För låtarna har många långa vokaler och toner som han riktigt gottar sig i.

Det är okej. När man är den ultimata tenoren är det okej. Hallowed be thy naaaaaaame!  

 

Kolla gärna in Can I play with madness (eller can I play with Magnus som jag och Per brukar sjunga…).

En trevlig och trallvänlig Maiden-låt. Inte som monsterhiten Run to the hills, men med ett rejält tenorvibrato i refrängen!

 

Jag får ändå känslan att viss musik är till för den som lyssnar och annan musik är till för den som utövar den. Tenorhårdrock tillhör den andra kategorin för mina öron.

Kul, riktigt kul att sjunga men lite tradig (efter att den första wow-känslan har lagt sig). Tycker jag.

Eller så är det att jag är en rastlös person som vill ha något nytt och att båda genrerna lätt blir enformiga. (Då släpper jag helt för tillfället de långa gitarrsolona, har skrivit om dessa i tidigare inlägg).

 

Barbershop fungerar på samma sätt. Skoj att sjunga, wow-känsla i de första låtarna, men en känsla som sedan avtar, för mig som lyssnare. Jag blir imponerad av coola 4-stämmiga arr, ett tag, sedan vill jag ha lite omväxling.

Tenorhårdrock och barbershop är på så sätt besläktade. Coolt och imponerande. I ett par låtar. Sedan tittar jag mig runt efter annat.

Däremot skiljer de sig på en punkt (förutom det uppenbara), Eddiemasker dyker upp på min trapp under Halloween men än så länge inga barbershopkörer.

Kanske nästa år?

 

Trevlig helg!

 

 

Dela
Twittra
Pinna
Please reload

 FÖLJ MIG: 
  • musicbyJennie
  • musicbyJennie
 SENASTE INLÄGG:

October 24, 2018

September 21, 2018

August 2, 2018

July 11, 2018

July 6, 2018

February 27, 2018

Please reload

 TAGGAR:
Please reload

2018 Music by Jennie

jpnojesproduktion@gmail.com

Botkyrka, Stockholm